Debatterna har gått höga senaste tiden när det gäller utbudet i matbutiker och konsumentens val av livsmedel producerat i Sverige eller från andra länder.
Argumenten för importerade råvaror är bland annat ett bredare utbud, lägre priser och hög tillgänglighet. Argumenten mot är betydligt större användning av antibiotika och sämre djurhälsa jämfört med Sverige.
Vi på Innehåll har kontaktat Ann-Cathrine Carlsson på LRF Sydost för att få fram fakta och skillnader på svenskt och utländsk livsmedel.
Vi publicerar därför delar av de material som LRF Sydost presenterade under matmässan 2017 i Växjö.
Mjölk
Den svenska mjölkens klimatpåverkan är 44 procent lägre per kilo än det globala genomsnittet. Källa: FAO
Välnärda kalvar
I Sverige är det inte tillåtet att föda upp kalvar med sämre foderförutsättningar.
I många EU-länder föds kalvar upp på väldigt lite grovfoder för att ge ett ljusare kalvkött i butik.
Öppna landskap
I Sverige ska alla kor kunna gå ute och beta under sommarmånaderna. Endast betande djur ger öppet landskap med biologisk mångfald.
Svenska ägg
Svenska ägg är fria från salmonella tack vare god djurhälsa och noggranna kontroller. Detsamma gäller kyckling-, nöt- och griskött.
Hönor med hela näbbar. Det är förbjudet i Sverige med näbbtrimning på höns. Detta genomförs i många EU-länder.
Svenska värphöns har enligt lag sittpinne, ströbädd, ljusinsläpp från fönster och gott om utrymme i förhållande till andra länder. Ekologiska hönor ska dessutom kunna gå utomhus.
Svenska grönsaker
Klimatneutrala. 90 procent av alla tomat-odlare i Sverige värmer sina växthus med bioenergi. I till exempel Holland används mestadels fossila bränslen. Svenska tomat-odlare använder mycket lite växtskyddsmedel i konventionell odling. Enligt vår hårda lagstiftning ska i första hand biologiska alternativ, så som nyckelpigor och steklar, användas. Tomaterna får mogna klart innan de skördas, då transporterna är kortare. Det ger tomater och andra närproducerade grönsaker mer smak och näring.
Svenskt nötkött
I Sverige tillåts max 8 timmars transport med djur till slakteri. I EU är det tillåtet med upp till 14 timmars transport. Svensk nötköttsproduktion släpper ut cirka 70 % mindre växthusgaser jämfört med den Globala produktionen. Källa: FAO
I Sverige är det lag på att alla djur ska bedövas innan slakt. Så är inte fallet i övriga EU-länder.
Svenskt griskött
I Sverige har grisarna enligt lag mer utrymme och strö i boxen. De får därmed utlopp för naturliga beteenden och blir mindre stressade och benägna att bita varandras svansar. Det är förbjudet att klippa av knorren i Sverige. Det är också förbjudet att fixera (låsa fast) grisarna. Lägst användning av antibiotika och färre resistenta bakterier än i andra EU-länder. I Sverige ges antibiotika aldrig i förebyggande syfte. Veterinärerna tjänar inte heller pengar på att sälja medicin.
I Sverige är det lag på att smågrisarna ska bedövas vid kastrering. Det gäller inte i övriga EU. Smittskyddsprogram bidrar till lägre användning av antibiotika.
Svensk kyckling
Svenskt kycklingkött är fritt från salmonella tack vare strikta hygienkrav och obligatoriska kontroller. Större utrymme per kyckling än i övriga EU. Det finns flera led inom kycklingproduktionen som ger många jobbtillfällen, till exempel äggkläckningsföretag, slakteri, foderförädling, transportföretag mm.
Ing-Britt Säll ordförande i LRF Fagerhult-Högsby kontaktade redaktionen på uppdrag av årsmötesdeltagarna som ville att man skulle berätta för konsumenter om de stora skillnaderna mellan svenska och utländska råvaror.
– Vi har ett manngrant arbete framför oss att få konsumenter och restaurangägare att välja svenska råvaror så långt det bara är möjligt. Det svenska bönder levererar är råvara med betydligt bättre djurvälfärd och starkare djurskyddslag jämfört med övriga Europa.
Att vi nu slår på stora trumman handlar inte bara om sysselsättning i Sverige eller att vi värnar om öppna landskap, det handlar om vår egen, våra barn, barnbarns och kommande generationernas hälsa sett ur ett långsiktigt perspektiv.
Ing-Britt Säll är tydligt i sitt budskap när det gäller valet av råvaror butik.
– När vi väljer livsmedel med lägre krav så får det mycket allvarliga konsekvenser på lång sikt, vi har bara sett början på det som komma skall om inte Europa och andra kontinenters syn på djurhållning förändras dramatiskt.
Helene Hult ger ett par konkreta exempel på skillnader
– Det är ju så illa att man i vissa länder i Europa ger antibiotika i förebyggande syfte till alla djur i en besättning, utan att något djur påvisar sjukdom. Man strör antibiotika över maten på foderbordet och/eller blandar ut det i dricksvattnet. Man påstår till och med att man inte kan bedriva uppfödning om man tar bort det förebyggande användandet av antibiotika. Men det är ju inte sant. I Sverige lyckas vi ju med det omvända. Vi behandlar det djur som behöver behandling.
Den antibiotika som djuren får i sig kommer ut den naturliga vägen, men det betyder också att det till sist hamnar i vattendrag och sjöar och in i ekosystemet.
Tänk dig själv i Spanien, Cypern och Italien där man använder antibiotika 40 gånger mer än i Sverige. Räknar vi i milligram så används det i dag cirka 12 milligram per kilo levandevikt kött i Sverige att jämföra med Spaniens hela 419 milligram per levandevikt. Enorma mängder som naturen inte mäktar med att bryta ned.
Flertalet forskare och läkarkåren är rörande överens om att överanvändning av antibiotika ökar antalet resistenta bakterier. Detta med oönskade och dramatiska följder.
-När ditt barn eller barnbarn behöver läkarvård och medicinering så vet man att den svenska läkarkåren är försiktiga med att skriva ut antibiotika av just denna anledning. Att då välja råvaror där djuret fått så stora mängder i förebyggande syfte blir då motsägelsefullt. Jag vill dock vara tydligt med att inga rester får finnas i köttet
Det finns karensregler i hela Europa, det vill säga att beroende på
vilket medel som getts till djuret finns det ett visst antal dagar före slakt då det inte får ges för att det inte ska finnas kvar i köttet.
Den stora skillnaden är att under djurets livstid matas djuren med stora mängder, mängden ökar ju längre söderut vi tar oss.
I Sverige har läkarkåren, veterinärer och annan sakkunnig expertis nära samarbete med syftet att hålla nere all form av användning av medicinering. Det har även gått så långt att människor dör på grund av att antibiotikan inte biter på resistenta bakterier. En direkt följd av den höga användningen. Det är därför vi känner att vi och flera med oss måste agera betonar Ing-Britt.
Det låter som om det finns många pekpinnar på vad jag ska göra och inte göra som konsument.
– Nej snarare det omvända säger Ing-Britt! Vi vill visa på att alla har ett val när man kommer till matbutiken. Genom att välja råvaror med högt ställda krav så bidrar man till bättre djurhälsa och bättre miljö för oss alla. Vi som jobbar inom branschen vill sprida kunskap om hur det faktisk ligger till, och varför svenskproducerade livsmedel har ett något högre pris.
Man kommer inte långt med pekpinne och skriva folk på näsan, vi tror på goda förebilder och att presentera fakta.
Oroade för utvecklingen
Nu verkar det ju som om svensktillverkat är en bristvara?
– När efterfrågan ökar så vågar allt fler satsa, allt handlar ju om tillgång och efterfrågan. Omställningar inom produktionen tar tid, men att ställa om till lammproduktion eller att öka densamma, går att göra på relativt kort tid.
Men kan man bli sjuk av utländskt kött?
– Ja det kan man, kallrökt korv som exempel kan innehålla salmonellabakterier, likaså rått ägg, men återigen ingen skrämselpropaganda. Klart att man kan köpa ägg från utlandet, men man får då inte smaka på sockerkakssmeten med risk för att få salmonella.
Säkerligen är det även så att själva köttet rent smakmässigt kan tilltala många och därför väljer man utländskt kött, men då ska man vara medveten om det pris som vi och djuren får betala.
Låt mig ge ett annat exempel, en hall med kycklingar som enligt svenska regler tillåter 500 kycklingar där det bland annat ska finnas sittpinne och tillgång till dagsljus. Där kan motsvarande storlek på hall i ett EU-land inrymma 2 000 kycklingar och endast artificiellt ljus och inga sittpinnar. Dessutom tillåter man näbbtrimning, dvs näbbarna på kycklingarna kapas av en bit för att bli trubbiga så de inte kan hacka på varandra.
Det är ju då självklart att det finns prisskillnad i matbutikerna.
Inte lätt att veta som konsument
I Sverige har vi jobbat med djurhälsa sedan 1950-talet och 1986 förbjöds antibiotikabehandling i tillväxtfrämjande och i förebyggande syfte. Vi har dessutom sedan lång tid tillbaka arbetat intensivt för att ändra miljön för djurets bästa. Uppfödningsmetoder och högt ställda krav på djurmiljö har förbättrat djurhälsan och ökat produktionen. Men givetvis har kostnaderna ökat för lantbrukarna men man får tillbaka det med bättre djurhälsa.
Det är inte lätt för en konsument att hålla koll på allt, knapp att alla vi i branschen har det. Men en sak är säker, djurhållning och växtodling i Sverige håller världsklass. Många länder sneglar på oss och vill säkert ställa om sin produktion, men vägen dit är lång och snårig.
Jag kan också konstatera att vissa importerade äpplen och många grönsaker, exempelvis lök som går att köpa i Sverige är behandlade med medel som är förbjudet i svensk produktion. Detta är svårt att ta till sig säger Ing-Britt.
Miljöeffekter
– Givet är vi är ju part i målet och vill ju att svenska livsmedel finns i butikerna och inte försvinner, men hur vi än vänder och vrider på det så har vi högre kostnader och därmed ett högre konsumentpris. Men ser man till miljöeffekterna så kanske det är det omvända, att de är billigare att köpa svensk. Vem vill vara sjuk med vetskapen om att den tillgängliga antibiotikan inte biter på infektionen man har i kroppen, på grund av överanvändning vid produktion av den mat vi äter.
Det är denna typen av intervjuer som bidrar till att det är positivt att vara aktiv i LRF. Det finns så mycket att ta tag i och så mycket vi vill berätta.
Jag hoppas att ni pratar om ämnet nästa gång ni äter middag. En kan inte göra allt, men alla kan göra något avslutar Ing-Britt och Helen.
Under senaste årsmötet valdes följande ledamöter in i styrelsen för LRF Fagerhult och Högsby.
Ing-Britt Säll (Ordf),Stefan Carlsson, Thomas Ivarsson
Nicklas Pettersson, André Lindh, Håkan Karlsson och Helen Hult, nyval.
LRF:s kommungrupp består av Stefan Carlsson, Helen Hult,
Gert Johansson och Johan Mörstam.
Lokalavdelningen har fått utmärkelsen Årets Lokalavdelning Sydost i
konkurrensen bland 116 andra lokalavdelningar.
Text Gunilla C Johansson
Foto: privat