Michael Lindh och Stellan Häggbrink.
Mellan Basebo i Berga och Hanåsa i Högsby sträcker sig vandringleden Jonas Stolts Kyrkväg. En led som invigdes 2004. Längst sträckan finns 17 informationsskyltar som beskriver platser, byggnader och livsöden runt 1820-talet.
Det är anteckningarna, som Jonas Stolt tecknade ner runt 1875-1880 vilka publicerades 1892, som beskriver fragment från en del av Småland från 1820 talet och fram till 1880. En del av detta går alltså att återkoppla till i form av byggnader och torplämningar.
– Ja det finns många historiska vingslag i dessa trakter och längs leden. Men leden utan de mycket informativa skyltarna hade varit vilken skogsväg som helst. Nu kan man tack vare tidigare arbeten, och Stellan Häggbrinks jobb att rusta upp materialet, se till att fler får kunskap om hur livet såg ut för ett par hundra år sedan. Bra jobbat av Stellan.
Detta säger Michael Lindh som är en av markägarna där leden går fram.
Hur är det att ha en led på markerna nu när allt fler söker sig ut i naturen?
– Jo men det har fungerat hyfsat säger Michael. Så länge man tar sig fram till fots så är det ju helt ok. Den bästa tiden att gå leden är nu under våren och sommaren. Framåt hösten och oktober så är det många andra aktiviteter i skog och mark som gör att det lämpar sig mindre för vandring.
Just nu finns leden här och det är fritt fram att gå, men vi får se framöver hur det blir med just denna led.
Vem var då Jonas Stolt?
– Han var byskomakare som föddes 1812 vid Stenkullen i Basebo. Som fattig var det ovanligt att man kunde skriva och läsa vilket Jonas Stolt kunde. Det som gör denna led speciell är att detta är den vägen han tog för att ta sig från Basebo till kyrkan i Högsby. Han skildrade lokalsamhället. Hur en gudstjänst gick till, vad man hade för kläder, hur byggnader såg ut och vad de användes till och så spelade han fiol där emellan.
– När man går denna sträckning behöver man ta tid på sig. Detta om man vill hinna läsa in sig lite på allt som står på de uppsatta skyltarna. Där vi befinner oss nu, några hundra meter från Ryckhult kan man se resterna av fattigstugan som uppfördes 1870. Frågan om fattigstuga lyftes av dåvarande prosten redan 1811. Den tidens sätt att ta hand om de som hade det allra sämst ställt, de fick tak över huvudet och ett mål mat om dagen.
Alla platser som beskrivs har ju sin historia och det är svårt att lyfta fram någon framför de andra. Går man här så är det nog helheten som är intressant, tillsammans med en fikapaus. Kom ihåg att visa stor hänsyn till djur och natur och det som du tar med dig till skogen det tar du också med dig hem. Du som går från Hanåsa till Basebo, tänk på att i början av sträckan är inhägnad där det går nötdjur på sommarbete. Tänk också på att du beträder hagen på egen risk och kom ihåg att stänga grinden efter dig, summerar Stellan och Michael.
Text och bild: Gunilla C Johansson