Första spadtagen har tagits i det historiskt största projektet för Högsby Kommuns äldre invånare. I våras förra året klubbade kommunfullmäktige igenom beslutet att genomföra om- och tillbyggnad av kommunens tre äldreboenden. I höstas påbörjades markarbeten och nu i vår startar om- och tillbyggnadsarbeten vid Mogården.
Det långsiktiga samarbetet mellan kommunen och Riksbyggen innebär att drygt 100 lägenheter, för äldreboende och trygghetsboende, ska stå klara senast 2018. En kooperativ förening
har bildats och kommer att äga och hyra ut lägenheter enligt självkostnadsprincipen till kommunen och de boende när det
gäller Välengården och Mogården. Kvillgården ingår inte i föreningens ansvar. Kvillgården kommer enligt planerna omvandlas till dels trygghetsboende men även bland annat ge plats för kommunala verksamheter som LSS-verksamhet, Individ- och familjeom-sorg, hemtjänst och sjuksköterskor.
Vilka ombyggnader och renoveringar som kommer att krävas är ännu inte klarlagda.
Niklas Andersson, projektchef på Riksbyggen i Kalmar med omnejd.
Som resultat av upphandlingen när det gällde samarbetspartner i detta stora projekt, byggandet av äldreboende i Högsby kommun, drog Riksbyggen det längsta strået i januari 2013.
Riksbyggens företagsform är inte så vanligt i Sverige, det vill säga en förening som är kooperativ och som ägs av större fackföreningar, och med de boende som ägare. I detta projekt blir det den kooperativa hyresrättsföreningen Emådalens Trygga Hem som är ägare av fastigheterna och där kommunen hyr av Emådalens trygga hem.
Riksbyggen som kooperativ har en liten annan syn på varje intjänad krona.
– Viktigt med bra ekonomiskt resultat men framför allt kärnvärden miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet genomsyrar vår verksamhet.
Här har Riksbyggen när det gäller social hållbarhet skapat en affärsmodell där byggandet av äldreboende i Högsby är en avknoppning på detta arbetssätt.
Det vill säga att en kommun som är beroende av ett moderniserat äldreboende och med en finansieringsmodell som ger fördel för kommunen, verksamheten och definitivt för brukaren så är ett kooperativ en möjlighet där man både äger och använder slutprodukten, menar Niklas.
Styrelsens sammansättning bygger på representanter från kommunen, Riksbyggen samt boenderepresentanter.
Långtgående projekt
I februari 2013 påbörjades ett långtgående projekt. Ett avancerat konsultuppdrag med bland annat behovsanalys av äldreboende tillsammans med kommunen ingick i förstudien. Den andra delen var ett entreprenörsuppdrag där man bygger äldreboende.
– Under hela 2013 och in på 2014 har vårt arbete handlat om kartläggning, att ta reda på vad vill: kommunen, verksamheten, brukare, myndigheter, referensgrupper, pensionärsråd och föreningar och sedan sammanställa materialet till ett koncept med en gemensam lösning. Grundläggande för oss har hela tiden varit delaktighet och att vi ska vara lyhörda för idéer och önskemål.
Maj i år
Riksbyggen och projektgruppen planerar byggstart av Mogården under maj månad innevarande år.
– Kommunfullmäktige tog för några månader sedan beslutet att föreningen skulle heta Kooperativa Hyresrättsföreningen Emådalens trygga hem. I dagligt tal kanske det blir Emådalens trygga hem och till sist ”trygga hem”. Styrmedel har under hela processen varit att göra dessa boende till ett hem, inte institution eller vårdinstans, för att nämna några benämningar, utan det ska kännas som ett hem, för såväl boende som anhöriga.
Kan vi etablera en boendeform där anhöriga boende känner sig hemma, då har vi nått ett högt satt mål, som går att nå med rätt metod.
Lokala entreprenörer
– Högsby kommun har uttryckt en önskan att anlita lokala entreprenörer från trakten, därför bjöds de in för en kort genomgång av vad vi erbjuder för uppdrag och vad som kan komma företagare i trakten till del. Vi har arbetat på liknande arbetssätt tidigare med närmare ett 30-tal andra kommuner genom åren, vilket gör att vi har god erfarenhet av denna form av projekt- och samarbetsformer.
PEAB
Själva kooperativet är byggherre i projektet där Riksbyggen är projektledare och samarbetspartner. Riksbyggen har efter inkomna anbudshandlingar valt PEAB som utförare av om- och tillbyggnationen.
– PEAB är en mycket kompetent utförare av själva byggnationen vilken vi ser fram emot att samarbeta med tillsammans med övriga entreprenörer.
Samverkansentreprenad
– Vi har valt en entreprenadform som kallas för samverkansentreprenad. Det för att ha god kontroll på kvaliteten på arbetet och kunna påverka sociala värden under resans gång. Det innebär att vi kan gå in och påverka valet av underentreprenörer att kunna vara med och räkna på arbete. Vi vet att vår underentreprenör uppskattat lokala entreprenörer.
Vi anser att PEAB och deras produktionsapparat är den mest optimala för produktion av de antagna huslayouter, som är våra egna. Men det menar jag att byggnation kommer att ske utefter de skisser och modeller som Riksbyggen och Högsby kommun gemensamt tagit fram och som har legat till grund för kostnadsberäkningar.
De skisser som publiceras i denna tidning är illustrationer och inte absolut sanning, utan ska ses som en visuell vägledning för att betraktaren ska kunna få en uppfattning om ett tänkt slutresultat.
Niklas poängterar den goda stämning och arbetsklimat som råder i projektet.
– Jag har haft hand om flera större projekt, men just detta genomsyras av stark positivism. Vi har en kreativ projektgrupp som är på tårna och som har god erfarenhet av äldreboenden från arkitektur till byggande. Det går inte heller att ta miste på kommunens drivkraft att få detta projekt sjösatt. En god och välgrundad beslutbarhet genom hela processen hittills är mycket uppskatta från vår sida och underlättar hela byggnationen.
Bättre för alla
Nytillträdda Socialchefen Teresa Tolic Trossmo har haft bråda dagar att sätta sig in i projektet och upplever precis som de allra flesta ett stort engagemang för projektet.
– Det finns ett stort behov för de som bor i kommunen för denna om- och tillbyggnad som vi nu står inför. Äldreomsorgen är en stor del av kommunens kärnverksamhet. Nära anhöriga vill se detta klart, helst i går, men det ska ju hålla i många år framöver så denna om- och tillbyggnad kommer att löpa på under ett par års tid.
Teresa berättar vidare att kommunen har en något högre andel äldre jämfört med riket, 6,1% att jämföra med 5,1% för riket.
– Vi som kommun har lagkrav på oss att uppfylla när det gäller boende, vård, och omsorg. Men denna om- och tillbyggnad tillgodoser vi det behov som ligger till underlag för det beslut som politikerna fattade i våras.
Medarbetarna inom äldreomsorgen är väl insatta i denna stora förändring som det innebär och har dessutom varit högst delaktiga under processen, bland annat som en av flera referensgrupper. Utredningen som genomförts bygger på en genomlysning av verksamheten och där ser man tydligt vilka åtgärder som ska prioriteras och genomföras. En stor förändring är att alla boende ska få egna lägenheter och där gemensamhetsutrymmen ska vara lika centrala som det egna boendet. Det finns flera goda exempel på hur byggnaden anpassats till de boende, som till exempel när det gäller fönster, de placeras så lågt så att man ska kunna titta ut genom ett fönster även när man är sängliggandes. Varje lägenhet har en egen uteplats och även lätt tillgänglighet till en stor gemensam uteplats. Genomgående ska varje boende känna trygghet och gemenskap i en säker miljö. Man ska känna att personalen finns nära och kunna ge det stöd som den boende behöver.
Vem har då rätt att bo på ett trygghets- eller äldreboende
– Vi har att ta hänsyn till den lagstiftning som råder såväl nu som framöver. Det innebär att den som känner att den behöver stöd i sin vardag, kontaktar någon av våra biståndshandläggare och bokar ett möte. Där går man igenom de behov och önskemål som finns och efter handläggarens bedömning fattas ett biståndsbeslut. Den boende betalar en hyra samt en vård- och omsorgsavgift som inkomstprövas. Viktigt att komma ihåg är att alla rätt till en plats på ett trygghets- eller äldreboende där behov föreligger.
Gemenskap
Genom hela intervjun återkommer ordet gemenskap och tillhörighet.
– Att känna trygghet på våra boenden är centralt för oss och då är gemenskap ett viktigt värdeord. Lika viktigt som personlig integritet. Det ska vara lika naturligt att erbjuda enskilt boende för den som vill vara lite i fred, som det ska vara att kunna erbjuda mötesplatser på boendet. Personalens arbetssätt kommer att förändras i och med att den fysiska miljön förändras. Det lyft som allt detta innebär tror vi gör att man ser äldreomsorgen med lite andra ögon. Den goda överblicken och goda kontakt mellan medarbetare och boende ser vi fram emot att möta.
Påverkan
Givetvis går det inte att blunda för att detta stora byggprojekt påverkar verksamheten och att det kommer att låta från arbetsmaskiner och arbetsfordon, men det är självklart att så är fallet då det kommer att vara en arbetsplats i dubbel bemärkelse. Vi hoppas på att hålla en god dialog och ge information som kan skapa förståelse för ett och annat ljud från en hammare eller cirkelsåg.
Teresa tillträdde rollen som socialchef i höstas och har tidigare arbetat som områdeschef inom LSS-verksamheten. Hon trivs bra med att bo med familjen i kommunen och åt vad den nya utmaning som socialchef innebär.
– Gillar närheten till alla medarbetare och kollegor i kommunen som det bara kan vara i en mindre kommun.
/Gunilla C Johansson