När jag för snart 11 år sedan påbörjade mitt andra läsår på det Systemvetenskapliga programmet vid BBS (Baltic Business School i Kalmar), skulle vi börja terminen med kursen General Systems Theory. Alla var mer eller mindre förväntansfulla, inte minst beroende på att föreläsare och kursansvarig var en kinesisk professor… spännande!
Döm om vår förvåning då han inleder föreläsningen med att visa en film om, vad vi uppfattade som, ett svart hål… han pausar filmen och ställer följdfrågan; Vad är det ni ser? Hmm…. ja det är svart och runt… vad mer ska vi säga? Varpå professorn återigen startar filmen som då sakta börjar zooma ut och visar att det ”svarta hålet” i själva verket bara är innandömet av ett rör, som i sin tur bara är en del i en större installation. Det var således min första kontakt med, vad som faktiskt kom att bli den mest intressanta kursen under hela min studietid – Systemteori – som är det ämnesövergripande vetenskapliga studiet av system i allmänhet. Hos många infinner sig nu säkert frågan; Varför i hela friden skriver han om vetenskapliga studier i en krönika i Innehåll?
Jo, för att i likhet med det ”svarta hålet” som bara var en del av något större – ett system – är även Högsby kommun en liten spelare på en betydligt större spelplan eller system om man så vill. Högsby kommun är i sig självt ett system, men som i sin tur är beroende av utbyte och samverkan med ett oändligt antal andra system, t ex olika verksamheter, företag och organisationer i Högsby kommun, andra kommuner, län och t o m länder, vilka tillsammans skapar det globala systemet – planeten jorden. En komplex verklighet som jag i korta ordalag ska försöka förenkla något.
Om vi enbart utgår ifrån Högsby kommun, så har förhoppnings-vis de flesta, i likhet med mig själv, som övergripande mål att Högsby kommun ska vara en välmående kommun där såväl företag som människor trivs och kan utvecklas. Hur ska vi nu lyckas med detta? Utifrån systemteori tänkandet så vet vi nu att vi är beroende av samspelet med andra system, varför det blir än viktigare att kunna göra konsekvensbedömningar av vårt eget handlande. Exempelvis genererar ett nystartat företag arbetstillfällen, vilket i sin tur kanske leder till en ökad inflyttning, vilket skapar ett ökat kundunderlag för matbutiker osv, osv… och som rentav kanske också leder till ett ökat antal arbetstillfällen i Italien. Man kan dra en parallell till vad som benämns fjärilseffekten och är ett begrepp inom teorin för dynamiska system. En marginell påverkan i systemet kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans. Exempelvis kan en fjäril som i Mexiko slår med sina vingar påverka luftströmmar så att en orkan drabbar södra Sverige senare.
När nu de flesta inom kort ska gå på semester (om ni nu inte alla redan har gjort det) vill jag med ovanstående resonemang skicka med er lite att fundera kring när ligger på stranden, i hängmattan eller vad det månde vara. Skulle det nu (som idag) regna, så kan jag rekommendera en riktigt bra film som (på ett fiktivt sätt) har sitt ursprung i ovanstående resonemang och heter The Butterfly Effect (2004) med bl a Ashton Kutcher och Amy Smart.
Ha nu en riktigt skön sommar och trevlig semester, så ses och hörs vi till hösten igen fulla av nya tankar och idéer om hur vi ska förverkliga en fortsatt positiv utveckling!
Jonas Högquist
Utvecklingsstrateg, Högsby kommun