av Wilma Axelsson
Gästkrönikör samt utsedd av tidningen Innehåll till Årets personlighet 2017.
”Det handlar inte om vilka förutsättningar man har i livet utan vad man väljer att göra med dom”
Hur kan man över huvud taget träna när man är rullstolsburen?
En kommentar som jag fick motta när jag berättade att jag var på väg till gymmet. Det gör mig så frustrerad när man väljer att se problemen med att någon som sitter i rullstol istället för möjligheterna. När jag föddes sa läkarna att jag varken skulle kunna gå eller stå själv. Jag tränade alltid själv eller i små grupper hos sjukgymnasten. Jag valde bort många saker. Skulle man hänga i ringar på gympalektionen, sa jag att jag inte ville. När det ordnades fotbollsturnering valde jag att stanna hemma.
För mig är det så oerhört viktigt att för mig som inte har full rörelseförmåga att se någon annan i motsvarande situation som fokuserar på det som går att göra snarare än vad som inte går att göra. Även dom som “till vardags” inte är funktionshindrade kan ju bli det mer eller mindre oavsett om det handlar om en bruten arm eller stukad fot. Det är påfrestande att inte kunna köra på som vanligt. Men är man lite finurlig så kommer man på sätt att träna som faktiskt funkar. Jag är en sån människa som vill spräcka alla fördomar och räta ut frågetecknen som folk har. Att även om man sitter i rullstol kan man göra allt som andra gör, men med sina egna förutsättningar. Min ryggmärgsskada har hjälpt mig, jag har fått kämpa från början och ger mig inte.
När jag var 15 år började jag på gym av en slump och då var det en jobbig period i mitt liv. Jag hade precis lagt en 3 år lång ätstörning bakom mig och kände helt enkelt att jag behövde lämna det gamla livet och lära mig leva det nya. När jag lyfter blicken från min egen träning märker jag att andra med funktionsvariationer inte syns till på gymmet – och det är precis det jag vill förändra. För mig har det alltid handlat om en rädsla att börja och att göra annorlunda men det är för många också det enda sättet att träna. Jag brinner för att alla ska vara en del av samhället. Sen jag började på gymmet har jag trotsat sjukgymnaster och läkares rekommendationer. Idag åker jag skridskor, gör kullerbyttor och välter traktordäck på gymmet. Alla kan träna, oavsett förutsättningar. Våga prova, våga svettas. När jag rullar in på gymmet känner jag en enorm stolthet. Jag är stolt över vad jag åstadkommit och hur jag rest mig igen efter otroliga utmaningar.
Det handlar inte om vilka förutsättningar man har i livet utan vad man väljer att göra med dom.
Med det uttrycket vill jag föra fram att många saker är möjliga när vi vågar försöka och inte är rädda för att misslyckas – och det oberoende din storlek, längd eller vikt och oavsett om du sitter i rullstol eller inte.
Jag vill rikta ett stort tack till alla på Malen Gym som mottog mig med öppna armar när jag behövde det som mest. Ni ser mig för den jag är.
”Det handlar inte om vilka förutsättningar man har i livet utan vad man väljer att göra med dom”
Wilma