Studier, kärlek och jobb tog Jonathan Darte till Småland. Sedan nyåret bor han och familjen mitt i Högsby där Jonathan arbetar som kyrkoherde. Text och bild: Gunilla C Johansson
– Vi har verkligen mottagits väl av församlingsmedlemmar, kyrkoråd och medarbetare så jag kunde knappast fått en bättre start. Jonathan är kyrkoherden som vuxit upp i norr, närmare bestämt i en liten by en mil utanför Kalix. Fritiden fylldes, precis som för många andra unga, av mekande med mopeder, crossar och bilar. – Min granne hade ett åkeri med tillhörande verkstad och det var väl där jag tillbringade min tid när jag inte gick i skolan. Det blev en hel del bilar, främst Volvo och Saab, som det mekades med under denna period i livet. Även med en fin Audi som var en mycket snabb och trevlig bil.
Studier
– Efter grundskolan blev det studier på musikgymnasiet i Boden. Därefter blev det värnplikt inom artilleriet. Detta till trots att det gick en våg av vapenvägran i Sverige under denna tid. För mig som var uppvuxen i en liten by, nära jakt och lerduveskytte så var det som inget konstigt att göra militärtjänstgöring. Det var så att säga något som man bara skulle göra. Det tillhörde att göra sin plikt. Efter musikstudier och värnplikt så blev det en kort sejour inom resebranschen som säljare, men där kände jag snabbt att det inte var något för mig. Min uppväxt präglades av frikyrkan och Svenska kyrkan. Under mina ungdomsår så var jag ungdomsledare inom kyrkan. I dessa uppdrag kände jag mig hemma. Då jag även tillbringade mina somrar i Småland hos min far som studerat på universitet fick jag inspiration att läsa vidare inom teologi berättar Jonathan. Resan för Jonathan gick därför till Lunds universitet och efter närmare sju års studier var han klar. – Det var även här jag träffade min fru Marie som även hon studerade till präst. Utbildningens sista del innebär praktik, precis som läkarstudenter gör för att få sin legitimation. Vi ansökte därför om att få göra denna praktiktjänstgöring inom samma stift och fick det beviljat.
Du har tidigare tjänstgjort i grannkommunen Uppvidinge och även söderöver i Landskrona. Vad var det som gjorde att ni sökte er till Högsby?
– Marie hade precis fått en tjänst i Oskarshamns och vi såg oss för, då fann vi den här tjänsten. Vi saknade området kring Högsby och östra Småland då vi bodde i Fagerhult när vi tjänstgjorde i Uppvidinge.
Ni har i dag fyra barn, hur har det varit att flytta och lämna Skåne för er och barnen?
– Det har gått så bra. De två äldsta barnen går i lågstadiet och de har redan fått många vänner. De yngsta är fortfarande hemma med sin mamma men ska skolas in på förskolan nu i vår.
Då har du inte svårt att fylla din fritid?
– Nej, som småbarnsförälder så vet man vad det är som gäller. Det vi hoppas, jag och Marie, är att våra barn ska få uppleva en bra barndom och uppväxt precis som vi fick. Det finns som sagt goda förutsättningar för det här i Högsby. Vi har nära till naturen och den frihet som finns med att bo som vi gör. Tänk att kunna cykla vart och när man vill till kompisar, få känna en frihet i detta precis som jag fick göra under min uppväxt.
Men saknar du inte landet i norr, snörika vintrar och ljusa sommarnätter?
– Ja, jo, ljuset kan jag sakna då och då. Men inte mörkret under vintern där det i december och januari är mestadels gryning och skymning. Det som jag däremot saknar är de tjocka isarna och att kunna ge sig ut och fiska. Jag vet inte hur många timmar jag tillbringade som liten med detta. Det blev även en del fiske-turer på sommaren. När man kunde ge sig ut helt själv sent en kväll med båten och meta. Det kunde vara helt vindstilla och ljust som vid gryningen i Småland en sommardag. När jag laddar mina batterier så blir det en del musik säger Jonathan medan han plockar ur en stor svart el-gitarr ur sitt fodral. Jag gillar även musik som är en total kontrast till den som brukar spelas i sammanhang genom mitt arbete. Musikstycken som jag gärna tar mig an att spela beskrivs som hård hårdrock. Som präst så läser, pratar och skriver man en hel del. Att då spela musik blir lite som att arbeta med händerna. Musiken blir väldigt konkret.
Nu har vi pratat mest om din personliga resa och din bakgrund, berätta vad betyder kyrkan för dig?
– Den betyder allt. Det mest grundläggande är att kunna ge hopp till människor. Till kyrkan är alla som vill hoppas välkomna. Som vill känna tillhörighet. Svenska kyrkan enligt mig behövs kanske mer än någonsin. Det finns inte så många platser som lyfter dig och som ser varje människas lika värde. För mig är kyrkan en mötesplats för tankar och funderingar. När man kommer till oss så kommer man till oss som den personen man är, inte de titlar eller roller man har i sin förening eller företag där man förväntas prestera.
Vad är det bästa med kyrkan enligt dig?
– Det blir ett kort och tydligt svar! Det är där du kan hämta kraft och glädje. Det gör man bland annat genom bönen.
Vad tror du att du arbetar med om tio år?
– Jag tror att jag är kyrkoherde i Högsby. Det jag alltid har drömt om är att få tjänstgöra inom kyrkans värld i England.