Joakim och Jerry med en Sparbössa som man förr hade med sig ut i skolorna.
– Tänk när jag åkte runt till skolorna på 60-talet och träffade elever och samlade in de pengar som varje elev sparat under månaden, som jag sedan satte in på elevernas respektive sparkonto. Eller på den tiden då det fanns sparklubbar på företagen för de anställda. Allt för att uppmuntra till sparande.
Text och bild: Gunilla C Johansson
– Nu räcker det med att skaka på mobilen för att se sitt saldo. Tiderna förändras och allt har sin tid, viktigast är att banken följer med och är en del i utvecklingen i lokalsamhället Högsby med omnejd.
Så summerar Jerry Johansson, tidigare administrativ chef på Högsby Sparbank, Jerry fyller 80 år i år.
Vi träffas, tillsammans med Joakim Malmdahl, bankchef på Storgatan 41, där banken har varit verksam sedan flytten från Järnvägsgatan 1963.
Det tog inte många minuter förrän duon varvat om vartannat pratade historiska händelser och morgondagens utmaningar och möjligheter.
– Jag ska säga dig att på 60-talet så var Högsby kommun Sveriges mest banktäta kommun sett till antalet kommuninvånare. Vi hade då en bank per 500 invånare här i kommunen, det du! Då på den tiden fanns det åtta Sparbanker, två Handels-banken, en Götabank och en Föreningsbank. Dessutom hade Föreningsbanken en enklare filial hos Ekevågs i Fagerhult berättar Jerry.
I dag finns flera banker och försäkringsbolag aktiva i Högsby men endast Högsby Sparbank har kontor, med generösa öppettider för besök och kassahantering och internetbaserade tjänster.
Hela sitt yrkesliv
Jerry vigde hela sin yrkes-karriär till finansbranschen något som han aldrig ångrat.
– Jag trivdes bra inom bankvärlden. Jag fick mitt första arbete 1957 på en annan bank här i Högsby. Efter ett år som värnpliktig kom jag tillbaka till Högsby och blev erbjuden tjänst här på Högsby Sparbank där jag sedan arbetade i 41 år fram till 2001.
Om du ser tillbaka på dina 40 år på banken vad minns du mest?
– Oj du det är mycket, hur mycket tid har du säger Jerry och skrattar.
Det var ju så att under 60-talet var det mycket organiserat sparande. Alltså månadssparande och den som ville vara på den säkra sidan placerade sina pengar på ett räntekonto. Andra valde att placera pengar i aktier.
Det var också under 60-talet som många löntagare valde att spara pengar genom sparklubbarna på arbetsplatsen. Då bestämde löntagaren hur mycket av lönen som skulle dras av för sparande. En del sparade mycket och andra tog ut hela sin veckolön som kanske var slut dagen efter. En av anledningarna till att sparklubbarna kom till var för att fackförbunden på ett smidigt sätt fick in medlemsavgiften.
Barnsparande
– Något som vi var tidiga med och höll på med under många år var barnsparande. Alla barn som föddes i kommunen fick en bankbok med ett belopp av banken. Först var det tre kronor sedan höjdes det till fem kronor
Vad säger du om denna idé Joakim?
– Haha, ja det var ju en innovativ lösning för att öka antalet kommuninvånare eller i alla fall uppmuntra till sparande. Vi gör faktiskt det fortfarande, men idag är det 100 kr.
Jerry fortsätter
– Skolsparandet var också en viktig del i att få med sparande från det att man var liten. Man sparade efter egen förmåga, där antingen lärarna, utsedda elever eller vi från banken såg till att sparbössorna kom till oss så allt sattes in på respektives barns konto.
En del sparade 25 öre andra två kronor i månaden.
Här gjorde lärarna stora insatser och man fick med sig att man måste spara för svårare tider.
Längre tillbaka var det mycket direkta och kontanta affärer mellan köpare och säljare där banken av naturliga skäl inte var inblandad.
Allt eftersom tiden gick och bankernas tjänster utvecklades så kom den dagen då mjölklikvider och slaktlikvider betalades ut via bank.
– Jag minns att det då var lite krig mellan bankerna och ingen ville bli av med sina kunder. Man fick samla ihop fullmakter för att lösa övergångar och annat. Det var ju så att då fanns det inte en banklag på samma sätt som i dag. Från början tillät inte lagen vissa saker, exempelvis att företagskunder inte fick vara helkunder.
Milstolpe
– 1968 kom milstolpen då man jämställde Sparbankerna med andra banker.
Om vi går tillbaka till sparande så utvecklades det kraftigt under 1970-talet till att man kunde börja spara i fonder vilket många aktiesparare valde att göra.
De som inte ville spara i fonder valde konto med bunden ränta som var högre än den vanliga bankräntan, det vill säga fasträntekonto.
Högsby Sparbank var profilerade som banken till den breda allmänheten. Företagskunder valde ofta Handelsbanken eller Gota och lant- och skogsbrukare valde Föreningsbanken.
Men kartan för bankerna ritades om kraftigt under 80- och 90-talet där fusioner och uppköp var stora tidningsrubriker.
Det stora var nog då att Föreningsbanken och Spar-bankerna gick samman. De båda storbankerna var överens om att sammanslagningen skulle genomföras som en fusion, därav FöreningsSparbanken. Rent ekonomiskt så köptes de lokala Förenings-banker upp av lokala Spar-banker, så var det här i Högsby.
Utmaningar
Om vi pratar utmaningar vilka ser du då Jerry?
– En period under 70-talet och Koreakriget fick vi inte låna ut mer än vad vi fick in i amortering. Det var tufft och många kunder var arga över att inte kunna låna mer pengar.
Men det gällde ju lika för alla banker. Samtidigt så prioriterade staten offentligt finansierade satsningar och byggnationer.
Under 60- och 70-talet lånade vi främst ut till bostäder. Lån utan säkerhet fanns knappast.
Belåningsgraden var 50-60 procent av taxeringsvärdet, inte som i dag upp till 85 procent av marknadsvärdet.
Var det då bättre förr Joakim?
– Den frågan är ju omöjlig att svara ja eller nej på. Svaret får bli vad man själv anser är
livskvalitet och vad man vill ha för konsumtionsmönster under sin livstid. Det viktigaste är att man sätter sig in i sin privatekonomi och tar aktiva beslut för att minimera risken att få negativa överraskningar eller hamna i situationer där man inte kan försörja sig. Vi kan konstatera att den äldre generationen har ett helt annat synsätt på sparande än den yngre generationen. Rätt eller fel, det får framtiden utvisa.
Vad har bankerna för ansvar i detta?
– I grunden är det tillsynsmyndigheterna men främst politikerna som sätter spelreglerna och är del i att skuldmönstret förändrats, och att man har mer lån nu är för ett antal år sedan. Nu har man satt nya regelverk när det gäller amorteringskrav vid fastighetsköp vilket vi välkomnat. Det som står högt upp på vår önskelista är att politiker och tillsynsmyndigheter tar ett krafttag när det gäller blancolån för individens skull. Det kan inte vara rimligt att utan säkerhet kunna beviljas ett 10-tal blancolån genom olika låneinstitut. Olyckligt nog går detta att kombinera med långa amorteringstider och allt som oftast höga räntekostnader.
Vad beror detta på och hur ska man vända på denna delvisa trend?
– Mycket är kopplat till ett ointresse för privatekonomin och man kanske saknar kunskap om ekonomi. En anledningen till detta kan vara att pengar inte varit en stor fråga under uppväxten, för det har alltid funnits tillräckligt. Så var det inte förr i tiden. Vi tror och hoppas att detta kan vända genom att på olika sätt öka intresset för privatekonomin betonar Joakim.
Om du ser tillbaka på tiden från det att du slutade arbeta här på banken vad tänker du på Jerry?
– Jag är tacksam för att jag slutade som jag gjorde. För den explosion av regelverk som en bank omgärdas av är så komplex och omfattande i dag vilket den inte var på min tid.
Vad betyder banken för samhället?
– Jag tror att den är mycket viktig. Att det finns lokala banker med lokalkännedom och en känsla för bygden tror jag är avgörande för fortsatt utveckling. Det var viktigt då och viktigt nu och lika viktigt i morgon. Förr sa man att bankens upptagningsområde är jämställt med kyrktornsprincipen, alltså man verkar lokalt berättar Jerry.
Hur är det med kyrktornsprincipen i dag Joakim?
– Den principen gäller idag, fast vi har nog fått ett torn som är högre då vi verkar i Högsby kommun med omnejd. I dag har vi 11 000 kunder i en kommun med cirka 6 000 invånare.
Vi jobbar ständigt med fokus på att vi ska finnas där för privat- och företagskunder i vårt närområde. Det är lika aktuellt i dag som då. Vårt verksamhetsområde är arbetsmarknads-området vilket är en del i den ständiga utvecklingen som vi precis som alla andra står inför.
Vi är en landsbygdsbank och vi är stolta över detta. Tittar vi på kundtotalen och fördelning över landet så har vi cirka 4 procent som bor i Storstockholm. Dessa är privatpersoner som kommer från kommunen med omnejd som valt att behålla sin bank. Men den största delen har vi här i Högsby, Oskarshamn och Uppvidinge kommuner.
Vad är bankens framtida utmaningar Joakim?
– Det är nog regelverk och lönsamhet.
Idag har vi tre personer som arbetar med regelverk och administration på heltid, vilket säger en hel del om hur komplext systemet är uppbyggt.
Ser vi till framtida utmaningar och möjligheter så kommer vi att fortsätta att växa och bygga på utsikten från kyrktornet där huvudkontoret på Storgatan 41 är hjärtat där vi alltid utgår ifrån.
Till sist Jerry, några anekdoter från din tid här på banken?
– Haha, ja det kan nog finnas några stycken, med allt från ilskna och högtravande inspektörer från Finansinspektionen som kom på oanmälda besök till lite annat.
Men jag kommer ihåg hur vi 1965 köpte in maskiner för bokföring och kassatransaktioner och att de kostade lika mycket som en ny Volvo och VW på den tiden.
Jag kommer ihåg en dråplig händelse och det var när vi fått den nya dokumentförstöraren till banken och jag skulle använda denna för första gången. Då på den tiden så var det alltid skjorta, kavaj och slips. När jag stod där och lutade mig över maskinen och såg hur fint pappren matades in så räckte det inte med pappren utan min slips åkte med in också. Jag lyckades få stopp på maskinen och stod där med en bit fransig slips. När jag sedermera fyllde jämt så fick jag en slips av personalen med allas namn på, i trä berättar Jerry.
Jubileumsår
I år firar ni era 125 år som bank. Ett jubileumsår fyllt med olika aktiviteter, allt från Charlotte Perrelli som sjunger i kyrkan i februari till allsång med Lotta Engberg i sommar och en rad andra aktiviteter.
Hur ser du på firandet och bankens roll om tio år Joakim?
– Firandet är såklart mycket roligt att få vara med om. Det är många kunder som kommit in till oss och dels berättat om egna upplevelser kopplat till banken och för att fira med oss. 125 år inom branschen är något som vi alla är stolta över att få fira.
När det gäller att sia om framtiden finns det nog två viktiga faktorer som är direkt avgörande.
Jag hoppas och tror att det komplexa regelverk som finns i dag är anpassat till bankernas verksamhet och storlek. Att banker i vår storlek finns kvar och är en del i samhällsutvecklingen. Vi tror och hoppas på att den affärsidé vi har idag håller om tio år, där fler digitala tjänster varvas med fysiska möten. Precis som jag sa tidigare så är en levande landsbygd högst upp på vår prioriteringslista och fokus. Vi ser att allt fler uppskattar personliga möten och närhet till ett bankkontor vilket stärker våra positioner. Det är bevisat att där det finns Sparbanker skapas det mervärde och stärker utvecklingen i bygden.
För mig är det viktigt att vi som bank ser och lyssnar på våra kunder för att kunna föra en god dialog som leder utvecklingen framåt både för kunden och banken, avslutar Joakim.