En näring som har gått och går igenom ett stålbad är den gröna näringen och då främst de lantbrukare som har mjölkproduktion. Många av dessa försöker att hitta möjligheter i utmaningarna för att antingen fortsätta driva mjölkproduktion eller hitta alternativa lösningar för att driva lantbruk.
Familjen Johansson i Högmosshult på vägen mellan Högsby och Fågelfors har hittat en väg som de minst sagt valt att satsa på.
– Vi beslutade oss för fyra år sedan att lägga ner vår mjölkproduktion. Vi stod då inför att utöka antalet enheter eller lägga om produktionen. Vi valde det sistnämnda. Förra året tog vi det stora steget att bygga en helt ny isolerad hall i mångmiljonklassen för nötköttsproduktion. Vi bygger för framtiden helt enkelt säger Anders Johansson och hans yngste son Rickard.
På samma plats som familjeföretaget på Högmosshult nu byggt den nya hallen stod tidigare ekonomibyggnaden som uppfördes för 110 år sedan.
– Den hade gjort sitt och att renovera denna byggnad var inte ekonomiskt försvarbart. Så att bygga på samma plats med dagens teknik och lagkrav ser vi som att bygga för framtiden säger Anders och Rickard.
Anders far Arne arrenderade gården från 1965. Arne tillsammans med Anders köpte gården 1985 och drev den tillsammans under många år. Nu har alltså Anders tagit steget att bygga nytt tillsammans med en av sönerna. Generationstänk finns alltså med hela vägen.
– Ja jag tänker att jag ska hålla på några år till, men man måste någon gång våga tro på det man gör och satsa på de unga, som generationer före oss har gjort.
Klarade tidsplanen
Stihna J Eversston kommunalråd, Jonas Erlandsson oppositionsledare och Anders Johansson kommunchef visas runt på gården av duon och vi får en beskrivning av den resa som man gjort från det att första spadtaget togs till där man är i dag.
– Att riva och bygga nytt är inte gjort på en handvändning. Vi har dock klarat tidsplanen som var satt till nio månader.
Den nästan 80 meter långa hallen som inrymmer närmare 250 nötdjur hade för dagen ett 50-tal djur som hälsade oss välkomna. Det stora foderbordet var välfyllt med hö, saltsten och foderkross.
– Hallen är byggd med så kallad bredspalt som innebär att djuren får en ren miljö att vistas i då spillning åker ner mellan de gummiklädda betongelementen. Väggarna är nedtill i betongfundament och i överkant polykarbonat som borgar för en ljus och fin hall. Längst upp i nocken är det luckor i polykarbonat som regleras automatiskt efter temperaturen i hallen. Gavlarna är byggda helt i trä med flera symmetriskt placerade fönster som släpper in dagsljus. En nyttobyggnad som vi nu byggt klarar även arbetsmiljökrav som krav för djurhållning, det var också anledningar till att vi valde att bygga nytt.
Flera ben
På frågan hur man får lönsamhet i verksamheten får vi flera svar.
– Dels gäller det att bygga klokt och se att man satsar på något långsiktigt. Vi tror på att konsumenten ser svenskt kött som något man vill lägga på sin tallrik. Konsumenterna blir allt mer noggranna med vad man äter och man vill veta varifrån råvarorna kommer. Vi levererar till KLS Ugglarp i Kalmar och detta borgar för fler bra saker. Närproducerat livsmedel med korta djurtransporter där man kan köpa köttet i våra butiker som finns här i trakten är viktigt för oss.
Nu när allt står klart så kommer vi att levererar ungefär 150-200 enheter per år, det betyder närmare en fördubbling mot dagens leveranser. Vi utför även arbeten på entreprenad som exempelvis snöröjning. Dessutom så hyr vi ut oss själva som bland annat maskinförare till entreprenörer där man är kort om folk säger Anders.
– Att åka ut på lite andra jobb förutom de man har på gården gör att det blir stor variation på en arbetsvecka. Jag har själv gått fordon och transport i Oskarshamn. Detta har jag mycket nytta av nu betonar Rickard.
Utmaningar
– Klart att det är utmaningar att driva verksamhet som vi gör, men det går. Det finns inget som gör sig självt. Men vi hoppas fler ser möjligheter i den gröna näringen. Nu när det är många som lägger om mjölkproduktion till köttproduktion så drivs priser upp på kalvar och dräktiga kor. Ska målet att Sverige ska vara självförsörjande kunna uppfyllas då är det nog mer som ska till än det som görs idag.
Turism och grön näring
– Jag vill påstå att detta hänger ihop. Vi vill ju att så många som möjligt ska uppleva vår vackra natur inte minst turister. Men handlar ingen svenskproducerade livsmedel, då växer våra åkrar igen. Första åren kommer enbuskarna, sedan sly som växter på sig till stora träd och då finns landskapsbilden med öppna åkrar endast på vykort.
Hur ser nu då på framtiden
– Vi ser ljust på detta, dels för att vi har flera ben att stå på. Vi är självförsörjande på foder till våra djur och vi har nyttobyggnader som håller 20-30 år in i framtiden säger Anders. 22-årige Rickard inflikar;
– Jag tror på det vi håller på med och jag har flera jämnåriga som precis som jag satsar på denna typen av produktion. Detta gör att det känns som att vi är på rätt väg. Vi tar redan nu in extrabemanning för djuren på vintern och så har vi även lite arbete i skogen.
– Vi kanske ser ännu ljusare på framtiden tack vare vår äldste son Christoffer som är riktigt engagerad i energifrågor har tagit detta bygge till högre höjder. Han har sett till att vi till hösten kommer att ha en 160 kvadratmeter stor solcellspanel på taket. Med denna anläggning skulle vi kunna bli självförsörjande på el. Detta om något ligger helt i tiden. Så båda sönerna finns i allra högsta grad med i företaget, men på lite olika sätt.
– Ja så vi tycker allt rullar på bra och vill poängtera att kommunen kommer oförtjänt långt ner i de rankingar som presenteras lite då och då. Vi är många som trivs med det vi gör, både som att bo i kommunen som att driva företag avslutar Anders.
Gunilla C Johansson