– Hallå där Fredrik Loberg, du släppte din senaste bok Samhällsbyggarna i slutet av september förra året, berätta vad som hänt fram tills nu.
Tex och bild: Gunilla C Johansson
– Det har ju hänt åtskilligt under denna tid och jag har varit på många ställen lokalt, regionalt och dess-utom var jag med på bokmässan i Göteborg. Har mött många människor som reagerat och tyckt till om boken. En man som köpte boken sträckläste den över en natt för han kunde inte lägga den ifrån sig, och det är väl det man vill höra som författare.
Hur har boken mottagits?
– Det har varit och är stort intresse för boken och jag hade nog själv inte räknat med det stora gensvar som den har fått. Jag hade turen och fick kontakt med en duktig frilansare som grafiskt formgav boken och bidrog till att den blev extra tilltalande att läsa. Men om jag tänker på alla som tyckt till om boken uttrycks den positiva kritiken i många och stora superlativ och den negativa kritiken är minimal.
Du var ju på Misteln i förra veckan om pratade om din bok, hur var det?
– Det var roligt och det är extra roligt att träffa läsare och intresserade människor på hemmaplan och att många tog sig dit trots det besvärliga väglaget som rådde.
Du har arbetat med boken under drygt tre år, hur kom du på tanken att skriva en bok som du själv beskriver så här:
”I hundra år drev familjen Ekströmer Bruket.
Då skapades Samhället.
Människor med olika politiska inriktningar och bakgrund byggde Kalmar läns mest moderna snickerifabrik, det sociala skyddsnätet och en av de mest populära folkparkerna.
Trots svältkatastrofer, dödliga pandemier och motstånd från större orters beslutsfattare, lyckades de tillsammans hålla ihop Samhället.
Den här hundra årsberättelsen handlar om hur ett Sveriges många samhällen byggdes och utvecklades, hur byggstenarna såg ut, vilka som gjorde det och hur de resonerade.
Den är kantad av uppfinningsrikedom och förbättrad materiell standard, men också av uppoffringar och utsatta människor.”
– Jag har länge känt att jag inte förstått den lokala historien själv fullt ut och att någon borde berätta den för den är så viktig, inte minst i den tid vi lever nu. Kunna berätta om vilka som bygger våra samhällen. Att det krävs tre starka ben bestående av, föreningar, företag och demokrati som kompromissar och förhandlar med varandra för att bygga samhällen.
Vi vet att det finns vägar, idrottsföreningar och företag men inte riktigt tänkt på eller vet hur allt började och hur allt blev till.Jag har utgått från Fågelfors och dess historia från 1880-talet och tagit mig fram till nutid i denna bok. Det jag har fått fram är inte bara signifikant för Fågelfors utan detta kunde lika gärna ha varit en annan ort i Sverige, för det är samma prinicip som råder oaktat geografisk plats.
Historien upprepar sig
– När bruket brann ner då beslutade man sig för att bygga upp bruket igen. Föreningsmänniskor uttrycker i protokoll från 1920-talet att det var svårt att få folk att ställa upp och engageras sig, precis samma frågor som vi ställer oss i dag.
Om du plockar fram något fragment ur boken som berört dig, vad skulle det då vara?
– Oj, svårt att svara på för det beror på vilket sammanhang, men det skulle kunna vara när jag läste träfackets protokoll från 1920-talet och hur de kämpade för att få förlägga en semesterdag lite längre fram in på hösten. Anledningen var för att kunna får tid att plocka lingon. Detta blev en årlig återkommande förhandling och landade oftast i en kompromiss med bruksledningen, man fick igenom sin dag men kanske inte just den önskade datumet. Kompromissande samarbete genomsyrar boken i arbetet att bygga ett samhälle och så är det ju än i dag.
Vill man läsa om hur Sverige byggdes upp från 1880-talet fram till nutid sett ur Lobergs ögon läs boken Samhällsbyggarna.
Boken går att beställa via nätet eller direkt av Fredrik.