10 000-tals som jobbar på Storgatan

Mitt i centrala Högsby finns det små, vi kan kalla det för hus, med tiotusentals invånare nämligen bin.
Bin som jobbar och sliter varje dag, från tidig vår till sen höst för att du och jag, en kall vinterkväll ska kunna sitta vid köksbordet med en smörgås och en kopp te med välsmakande honung.

Det finns knappast något sötare och mer naturligt, än äkta lokalproducerad honung.
1920 grundades Biodlarföreningen i Högsby, det är en förening som går mot strömmen. Medlemsrasen är stora i biodlarföreningar runt om i Sverige, men i denna förening har man tvärtom fördubblat medlems-antalet och man vet att fler är intresserade av att bli medlemmar. Vi stämde möte med Veine Jernemalm, ordförande och Karl- Johan Johansson medlem och tillika sammankallande i honungsbedömningskommittén.
– Givetvis är det roligt att vara engagerad när vi ser att medlemsantalet går motströms mot andra och att vi ökar. Vi tror att det beror på att vi lyckats få både befintliga och nya medlemmar att känna sig välkomna. Vi har ingen prestige utan alla har varit nybörjare och vi hjälps åt för att det ska gå bra för våra medlemmar och bisamhällen. Vi har en medlem som uppnått den aktningsvärda åldern av 87 år, Birger Gustafsson från Fågelfors, som är en hängiven biodlare och har varit aktiv i hela 74 år med sin biodling. Han fick en hedersutmärkelse på senaste mötet vid Staby Gårdshotell av förbundsordförande Marita Delvert, berättar Veine.
När Innehåll var på besök så fick vi en rejäl grundkurs i hur ett bisamhälle är uppbyggt och för att beskriva allt som de båda herrarna engagerat berättade om så skulle det kräva många sidor i Innehåll. Det är en fröjd att få lyssna, se och lära av så kunniga yrkesmän som har hållit på med honung under många år.
Här kommer en kort sammanfattning om biodling:

BIKUPAN
• I ett bisamhälle byter biodlarna ut drottningen vartannat år. Detta för att undvika att samhället svärmar, det vill säga att drottningen drar i väg med bin till något annat ställe, en ihålig trädstam eller liknande.
Ett samhälle har cirka 60-80 000 arbetsbin (honor) och 1 000 drönare (hanbin).

• Sommarbiet lever i cirka 4-6 veckor, medan ett höstbi som kläcks i augusti övervintrar klarar sig fram till tidig vår.
• Det första ett bi gör efter vintervilan är att lämna kupan och bajsa.
• En riktigt kall vinterdag i december när temperaturen sjunker till under 20 minusgrader, håller kärnan i bisamhället en temperatur runt 25 grader plus. Arbetsbina formaterar sig som ett stor klot där drottningen befinner sig mitt i klotet och skyddas över allt annat.
• Ett drottningsägg är från början samma typ av ägg som för arbetsbin men då ägget läggs i en cell större än brukligt, ser arbetsbina till att just detta ägg som sedermera kläcks till en larv får specialkost, s.k. fodersaft från unga bin varpå larven växer snabbare och större till en drottning. Vanliga larver matas med pollen och honung. Föreningen odlar egna framavlade drottningar, som är mycket snälla och lugna, vilket gör att dagens bisamhällen har snälla bin som inte går till attack när man närmar sig kupan.
• De larver som matas för att bli drottningar flyttas efter cirka 7 dagar över från kupan till ett värmeskåp där de kläcks om tas om hand av föreningen och säljs vidare till andra biodlare.
• När temperaturen under våren stiger till 8 plusgrader ger sig bina ut för första gången efter invintring.
• Första skörden av honung brukar inträffa i början av juni.
• Ljus honung kommer ofta från rapsfält eller hallonblommor, mörk exempelvis från från ljung.
• Efter att honungen slungats ska den röras i cirka 4 veckor, detta för att röra sönder sockerkristaller som bildas.
• Startkostnad för medlemskap, grundutrustning, skyddsutrustning uppskattas till cirka 4000: -.
VEINE JERNMALM och Karl-Johan Johansson
– Själv har jag hållit på med detta sedan 1980, och jag blir mer och mer intresserad. Det var mina föräldrar som höll på med biodling och intresset smittade av sig, säger Veine och berättar vidare.
– Det är så roligt att hålla på med detta och den gemenskapen vi har, ja den är helt fantastisk. Att något är både gott, roligt och sammanhållande, ja det kan knappast bli bättre.
Veine, som bor i Fagerhult med sin fru och lilla valpen Mynta cirka 10 veckor, ser engagemanget i föreningen med bara positivism.
– Men visst, när man något år bara får ihop 20 kilo honung mot normalt 50 kilo per bisamhälle då är det lite smolk i bägaren, men man vet ju att det kommer ett nytt år och då kan det ju bara bli bättre.
Veine får medhåll av Karl-Johan om hur bra han trivs som medlem i föreningen.
– Det var min morfar Bror Karlsson som startade som biodlare för många herrans år sedan. Vi kommer från Hökhult, strax utan för Fliseryd och här hade morfar många samhällen som vi fick honung ifrån. Jag har fått med mig intresset från det att jag var en liten grabb. Nu bor jag här i Högsby och har nära till de bisamhällen vi har här. Det går inte att slita sig, har man en gång fått intresset så, ja då går det inte att sluta. Ett bra komplement till mina andra intresse att hålla på med lite jakt och fiske som glad pensionär.

FÖRSKONADE
Man är som tur hittills förskonade från sjukdomar och stora angrepp av kvalster i föreningsmedlemmarnas kupor, men det gäller också att ha noga kontroll på samhällena för att mota olle i grind. Dessutom är honungen helt fri från besprutning, eftersom man hanterar eventuella angrepp mekaniskt.
– Så fort vi ser att kvalster försöker att etablera sig så är vi framme och städar upp. En sak är säker, vi hade aldrig lyckats med att hålla vår förening i så gott skick som vi har utan alla våra mycket duktiga och drivande medlemmar. Ingen nämnd ingen glömd, det är detta som gör att vi har en så välmående förening som vi har, understryker duon.

Detta kan du använda honung till
• Gott till te.
• Att baka med.
• Ypperligt att använda som ingrediens till glace vid grillning.
• Då honungen är steril, så går den att använda att lägga på mindre sår och har en viss läkande effekt.
• Ja man kan ha honung till den mesta, det är bara fantasin som sätter gränser.
– Man kan faktiskt bli biten av honung, det har i alla fall vi båda blivit, avslutar duon enhälligt.

Ett stort tack till Veine och Karl-Johan för att ni tålmodigt berättade om bi och honung samt det moraliska stödet under fotograferingen av de snälla men många bina.

Gunilla C Johansson


Publicerat

i

av

Etiketter: