Jessica virkar amigurumi

Jessica Bergqvist började virka under pandemin och nu är hennes hem fyllt av fantastiska virkade mjuka gosedjur.
– Mina gosedjur är alla unika men gemensamt för samtliga är att varje maska är gjord med kärlek och omsorg, säger Jessica.

Jessica kommer ursprungligen från Gotland men bor sedan 2005 i Berga där hon och hennes familj trivs väldigt bra.
– Jag är sjukskriven sedan många år tillbaka och kände att jag behövde en vettig sysselsättning under dagarna, berättar Jessica. Mitt första projekt blev att måla väldigt realistiska reborndockor. Det krävdes noggrannhet och stort tålamod att applicera hudpigment, blodkärl, hår, ögonfransar och bryn för att dockan verkligen skulle likna en nyfödd bebis. Det var en rolig utmaning.
När pandemin slog till tvingades Jessica tillbringa större delen av sin dag i hemmet eftersom hon på grund av sjukdom tillhörde riskgrupp.
– Jag blev en hemmasittare och kände mig ensam. Jag köpte billigt garn och virkade sockor och nallebjörnar till mina vänner men ganska snart lärde jag mig via Youtube att läsa mer och mer avancerade mönster, berättar Jessica. I takt med att jag blev bättre på att virka köpte jag allt finare garn och snart hade jag gosedjur överallt.
Jessicas virkade alster kallas amigurumi vilket är ett japanskt ord som betyder små söta virkade djur med fyllnad. De populära och mycket söta djuren tillverkas i en rad olika varianter, färger samt storlekar och ofta kännetecknas de av ett oproportionerligt stort huvud på en liten kropp.
– Bland mina skapelser finns lamm, kaniner, björnar, dockor, drakar och mina absoluta favoriter som är kossor av alla möjliga slag. Jag gör även väskor, snuttefiltar och bordsdukar, säger Jessica. Jag kan göra det flesta sorters djur och tar gärna emot beställningar. Eftersom mina djur är unika och går att anpassa efter kundens önskemål är de populära som presenter vid till exempel dop och födelsedagar.
Förutom försäljning via beställningar, bland annat via facebook, har Jessica även visat upp och sålt sina handarbeten på lokala caféer och marknader.
– Det var en otroligt känsla att se hur mitt överfyllda bord snabbt blev helt tomt under en marknad, ler Jessica. Varje gång ett av mina djur hittar ett nytt hem fyller det mig med glädje och det känns som att jag har gjort något fint som uppskattas. Ett kärt gosedjur kan innebära stor trygghet för ett barn.
Just nu håller Jessica på att lära sig virka bebiskläder och hon har därmed utökat sitt sortiment med bland annat ljuvliga små hängselblöjbyxor och underbart mjuka tossor.
– Jag är oerhört noggrann, närmast pedantisk, och vill att mina produkter ska vara felfria, förklarar Jessica. Med en ljudbok i lurarna kan jag virka timmar i sträck och handarbetet fungerar som terapi för mig. Jag vill motivera andra och visa att det trots sjukdom och smärta finns möjlighet att sysselsätta sig och bidra. Virkningen ger mig en meningsfull vardag och jag vill att mina kunder ska känna att varenda exemplar jag skapar är gjord med största kärlek och tålamod.

Text och bild: Nina Sabel

Läs den bläddringsbara tidningen via länken: https://issuu.com/wahlins/docs/2024-09_sept_innehall_ok?fr=xKAE9_zU1NQ


Publicerat

i

av

Etiketter: