Hanna, Ludwig och Melli med teckning av vattnets kretslopp och boken Herr Pinnemans äventyr.
Förutom att erbjuda trygg omsorg ska förskolans verksamhet också lägga grunden för ett livslångt lärande. Som första steg i det svenska utbildningssystemet styrs förskolan av en egen läroplan där omsorg, utveckling och lärande vävs samman så att utbildningen blir rolig, trygg och lärorik.
Innehåll besökte Ekebackens Förskola i Fagerhult för att dels fråga pedagogerna om deras arbete med läroplanen, dels lyssna till barnens tankar om bland annat känslor och vattnets kretslopp.
Regnet duggar lätt över Fagerhult men ute på Ekebackens gård leker barnen obehindrat. På förskolan går 21 barn och de är uppdelade på de två avdelningarna Hattstugan och Solägget. Ludwig 4 ½ år och Hanna 5 år går båda på Solägget och de
bjuder generöst på en rundvandring inne på avdelningen. De visar teckningarna på väggarna, boken om Herr Pinnemans
äventyr och den imponerande arkitektur de byggt av färgglada magnetiska plattor.
Anna-Lena Andersson och Fouzi Eddin Melli, som kallas Melli, är pedagoger och de berättar att det finns många fördelar med en liten förskola.
– Här finns förutsättningarna att se varje individ och daglig-en bekräfta var och en, säger Anna-Lena. De små barngrupperna gör det möjligt för oss pedagoger att bygga nära relationer med såväl barnen som deras vårdnadshavare.
För att säkerställa alla barnens delaktighet i utbildningen delas de ofta in i ännu mindre grupper.
– Vi jobbar aktivt med öppna frågor och ger barnen tid att formulera sina tankar vilket bidrar till en lugn och trygg lärmiljö, säger Melli. Med förskolans läroplan som utgångspunkt ligger fokus på språkutveckling, matematiskt tänkande, naturvetenskaplig förståelse och värdegrundsarbete. Undervisningen sker alltid genom lek, experiment och skapande.
Varje förskola väljer själva hur de vill arbeta med läroplanens mål och inte sällan används en noga utvald bok som röd tråd genom undervisningen.
– I år har vi valt bilderboksklassikern Herr Pinnemans äventyr, berättar Anna-Lena. Boken inspirerar barnen till att prata om olika karaktärer, familjebegreppet, känslor, årstider, kretslopp och olika sorters djur. På ett roligt och inkluderande sätt anpassar vi diskussionerna till barnens ålder så boken passar såväl de äldre som de yngre barnen.
Pedagoger och barn arbetar med boken en längre tid och under arbetets gång väcks hela tiden nya frågor och funderingar.
– Barnens nyfikenhet styr i hög grad arbetets utveckling, säger Melli och berättar om tillfället då barnens intresse riktades mot en uggla som satt uppe i ett träd på en av bokens sidor. Då var det lätt att fånga deras uppmärksamhet genom att prata om olika sorters ugglor och om fåglars egenskaper.
Anna-Lena och Melli berättar att undervisningen är multimodal vilket innebär att barnen får bekanta sig med bokens innehåll på flera olika sätt. Genom att aktivera alla sinnen förstärks lärandet.
– Barnen får lyssna till högläsning, de samtalar, dramatiserar, målar, dansar och experimenterar, säger Anna-Lena. Vi har lärt oss om årstider,
vattnets kretslopp, tidsbegrepp, svåra fokusord, gjort räkneövningar och barnen har experimenterat med vatten för att få förståelse för de olika former som vatten kan anta.
Ludwig och Hanna berättar att bokens huvudperson är en pinne som heter Herr Pinneman och att han råkar ut för en rad spännande, och ibland sorgliga, händelser.
– Pinneman bor i ett träd med sin pinnefamilj men en hund tar honom, berättar Hanna med allvarlig min. Då blir Pinneman ledsen. Men han blev glad när han kom hem igen.
– Sedan tar barnen honom och kastar honom ner i ån, flikar Ludwig in. Men Pinneman flöt för han är en gren!
Det är tydligt att barnen diskuterat såväl detaljer
som helhet och under tiden barnen fått följa Pinneman har pedagogerna lyckats väva in läroplanens målområden på ett enkelt och naturligt sätt.
– Pinneman möter en snögubbe och den var i fast form men när solen lyste på honom blev han flytande för han smälte, förklarar Ludwig. Vatten finns i fast form och det är is och när vi la en isbit på varmt vatten droppade det från locket. Vatten kan avdunsta!
Hanna visar sin teckning som föreställer vattnets kretslopp och på ett barns självklara vis förklarar hon förloppet med solen som värmer och molnen som regnar.
– Vi har dansat, studsat och hoppat som molekyler också, säger Hanna.
Även de yngre barnen på Hattstugan har läst om herr Pinneman.
– Det som främst fångade våra barns intresse var alla djuren och därför har vi pratat mycket om djuren i naturen, säger pedagog Ingela Johansson. Eftersom de allra yngsta barnen ännu inte har utvecklat så stort ordförråd har vi projicerat bokens uppslag på väggen så att barnen kan titta och peka på det som verkar spännande.
På Hattstugan har alla barn fått skapa var sin Pinneman och i hörnet av ett rum står ett familjeträd där Pinneman bor med sin familj.
– Vi har dramatiserat vissa scener från boken och byggt upp en miljö där barnen kan leka med de olika karaktärerna, säger Ingela. Lekmiljön innehåller bland annat träd, en bro, en å och ett fågelbo. Barnen har verkligen visat stor omsorg om Pinneman och genom leken ventilerar de olika känslor och händelseförlopp.
Hattstugans pedagoger använder liksom sina kollegor på Solägget också multimodala uttrycksformer som kan innefatta sångpåsar, minneslekar, räkneord, dans, tecken, bildstöd, skapande i ateljén och mycket mer.
– Vi har även kunnat väva in vissa fysiska och kemiska processer, till exempel har vi pratat om saker som flyter respektive sjunker, säger Ingela.
– Pinneman flyter, säger Agnes 3 år.
– Men plums sa det om stenen, ler Signe 2 ½ år och breder ut armarna för att visa plasket.
Medan Agnes sjunger om ekorren som viftar på sin svans och hittar en hasselnöt plockar Signe upp ett gosedjur som hon sedan varsamt matar med en kotte.
– Tack vare herr Pinneman har vi kunnat konkre
tisera många ämnen så att barnen bättre kan förstå dem och framför allt har barnen fått öva på att sätta ord på känslor och visa empati, menar Ingela. När vi låter barnen ta plats ger det oss vuxna möjligheten att ta del av deras fantastiska fantasi som gör att de ibland ser saker som vi missar. Vi lär av varandra.
Text och foto: Nina Sabel
Läs den bläddringsbara tidningen via: https://issuu.com/wahlins/docs/inneh_ll_h_gsby_april_2026