En sextett skidfantaster i Ruda IF samlade 1960.
På bilden ses Börje Andersson, Anita Pettersson, Berit Karlsson, Allan Gabrielsson, Berit Lantz och Gösta Nilsson.
Ruda Idrottsförening fyller 100 år. Det var den 24 mars 1924, som föreningen bildades och nu väntar en jubileumsfest den 23 mars, alltså nära nog på årsdagen av föreningens bildande. Ett 30-tal personer var med vid starten och följande styrelse valdes: ordförande Weine Andreé, Alf Erlandsson, Gunnar Carlqvist, Hugo Falk och Olle Pettersson.
Fotboll hade man börjat med ännu tidigare, men då en plan saknades spelades hemmamatcherna i Värlebo. I maj 1925 antogs föreningens stadgar och de första tröjorna köptes. Då antogs också erbjudandet från Långemåla att en kombination skulle bildas.
Under åren 1925–26 hade Ruda-Långemåla ett slagkraftigt gäng, som besegrade Kalmars tre bästa gäng. Sedan valde Långemåla att gå sin egen väg. Planfrågan var tillfälligt löst då ett gärde hyrdes i Släthult. Först spelade man fotboll i Möreserien, varpå det blev Oskarshamnserien 1932. Arrendet i Släthult tog slut då markägaren ville fördubbla hyran och därför var fotbollen
vilande några år.
Köpte markområde
Ett historiskt datum är den 5 april 1937, då föreningen köpte ett markområde på 15 000 kvadratmeter för 3 000 kronor. Under flera år spelades matcherna på Gamle plan samtidigt som man byggde en plan i egen regi, vilket tog sju år att genomföra. Den allra första matchen på Tallåsvallen spelades mot Blomstermåla IK den 10 mars 1945.
Landshövdingen invigde
Senare anlades en gräsplan samt löparbanor med kolstybb. Även en klubbstuga byggdes. Landshövding Ruben Wagnsson förrättade invigningen den 24 juli 1954. I första matchen spelade Ruda IF mot Nybro IF. Det var även friidrott i samband med invigningen. Idrottshuset byggdes ut 1972 och tre år senare anlades tennisbanor. En grusplan med belysning för 290 00 stod klar år 1981.
Friidrotten var stark
Eftersom friidrotten hade framgångar var det knappast en slump att Tallåsvallen fick löparbanor. Blad de framträdande var Gösta Nilsson, Ernst Lundberg och Olle Lund-berg under 1940-talet. På 1960-talet var Karl-Ivan Pettersson framgångsrik, men lyckades inte klara tvåmetersgränsen i höjd även om han var snubblande nära. Desto bättre gick det som tiokampare och han tog hem DM 1965. Friidrotten fick en nystart för knappt 20 år sedan tack vare eldsjälen Anna Ekberg, som numera dragit sig tillbaka men i gengäld har andra ledare tagit över. Landshövding Stefan Carlsson kunde på självaste nationaldagen 2014 inviga allvädersbanor för 2 miljoner kronor, vilka har fått stor betydelse.
Klassiskt skidlopp
Ruda IF startade med Rudaloppet på skidor redan under 1930-talet, vilket årligen samlade gott om deltagare. Den mest uppmärksammade upplagan av Rudaloppet arrangerades den 10 februari 1974. Det hade länge varit en grön vinter och snön kom sent. Tre dagar innan loppet togs det vågade beslutet att genomföra tävlingen som samlade 255 deltagare och blev väl-
förtjänt uppmärksammat. Ruda IF har tagit två DM-titlar på skidor och först var trion Kerstin Borg, Anita Pettersson samt Berit Lantz som 1962 vann damstafetten tre gånger 10 kilometer. Senare blev det DM-triumf för Christina Axelsson, Susanne Rudeskär och Ann-Sofie Einarsson.
Rudalundsfesten
De årliga Rudalundsfesterna första helgen i juli startades av brandkåren i Ruda. Sedan tog Ruda IF över på 1940-talet. På 1950- och 1960-talen kunde flera tusentals personer besöka festen, som genomfördes lördag och söndag. Denna fest arrangerades för sista gången 2001 beroende på ett vikande publikintresse. Även grenar som tyngdlyftning, bandy, orientering, tennis och skidor finns inte med längre.
Under en följd av år var Ruda IF:s damklubb framgångsrik och kunde gång efter annan dela ut betydande summor till huvudstyrelsen.
Ideella insatser har gång efter annan präglat Ruda och detta gäller även det senaste tillskottet, som är en träläktare intill fotbollsplanen.
Fotbollen har dominerat
Fotbollen har under alla åren varit den dominerande sporten. En period spelade Ulrika Karlsson i Ruda och gick sedan till Älvsjö AIK och blev svensk mästare och fick även spela i U 21-landslaget. Från Ruda är Anders Redborn ensam om att ha spelat i Allsvenskan vilket han gjorde i IF Saab 1973. Andra spelare som tagit steget högre upp i seriesystemet är bland andra Kurt Fransson, som spelade i Oskarshamns AIK, Lars och Boris Krantz i Mönsterås GIF, Berth Kangefjärd i Blomstermåla IK samt Torbjörn Andersson, Oskarshamns AIK.
Ruda hade mestadels spelat i sexan, då en uppryckning gjordes på 1980-talet, vilket innebar avancemang till femman. Det stora lyftet kom hösten 1990, då Ruda IF, anförda av tränaren Per-Erik Backlund, lyckades att för första gången ta steget upp i fyran efter åtskillig dramatik. Första året kom Ruda IF trea i den högre divisionen och laget höll i flera år hög klass. Dessutom gick Ruda till finalen i Smålandscupen 1991, men gjorde då en blek insats, varför Reftele kunde vinna med 4–1.
Under den senaste tioårsperioden har för övrigt Ruda IF vunnit femman två gånger och är tillbaka i fyran denna säsong sedan seriesegern bärgades i höstas. På nytt andas föreningen en påtaglig optimism!
Text och foto: Ingvar Gunnarsson